GENVÄGAR
H E V
Hem, el och vatten (HEV) är grundläggande behov för alla människor. Ett hem ger oss skydd och säkerhet, el ger oss ljus och värme, och vatten är nödvändigt för att dricka, laga mat och hålla oss rena. Dessa saker är viktiga för vår överlevnad och välbefinnande.
Lyxkonsumtion, å andra sidan, handlar om saker som vi vill ha, men inte nödvändigtvis behöver. Det kan vara dyra kläder, teknikprylar, eller semesterresor. Även om dessa saker kan vara trevliga att ha, är de inte nödvändiga för vår överlevnad.
Därför är det viktigt att prioritera grundläggande behov som hem, el och vatten över lyxkonsumtion. Om vi spenderar för mycket pengar på lyxvaror och inte har tillräckligt kvar för att betala för våra grundläggande behov, kan det leda till problem som skulder och ekonomisk stress. Att leva över sina tillgångar kan leda till en ohållbar livsstil på lång sikt. Så det är alltid bäst att se till att våra grundläggande behov är uppfyllda först!
FÖRDJUPNING
HUR FUNGERAR ETT ELAVTAL?
HUR FUNGERAR ETT VATTENAVTAL?
VAD ÄR TYPISKA KOSTNADER FÖR HEMMET?
ELAVTAL
Ett elavtal är ett avtal mellan en kund och en elleverantör. Avtalet fastställer villkoren för leverans av el, inklusive kostnad, kontraktets längd, och typ av elproduktion (förnybar eller icke-förnybar). Här är några viktiga aspekter av hur ett elavtal fungerar:
Pris per kilowattimme (kWh): Detta är grundpriset du betalar för varje enhet elektricitet du använder.
Fast avgift: Detta är en fasta avgift som du betalar oavsett hur mycket el du använder.
Överföringsavgift (nätavgift): Denna avgift betalas till elnätsföretaget för att täcka kostnaderna för elöverföring och underhåll av elnätet.
Rörligt elpris: Ett rörligt elpris är, precis som namnet antyder, ett elavtal som följer upp- och nedgångarna på den nordiska elbörsen.
Timpris på elen: Om du har elavtal med Timpris så baseras istället din kostnad på det faktiska priset och din faktiska förbrukning per timme under månaden.
Val av energikälla: De flesta bolag idag erbjuder elavtal, där du själv kan välja energikälla, till exempel 100 procent vatten-, vind- eller solkraft.
Kom ihåg att du behöver ha två avtal för att få el, ett för att använda elnätet och ett för att köpa elen du använder. Om du inte tecknar ett elhandelsavtal blir du automatiskt anvisad till ett elhandelsföretag, och det brukar bli dyrt. Du kan när som helst därefter byta elhandelsföretag om du vill, men om du bryter ett avtal innan bindnings- och uppsägningstid löpt ut kan du bli skyldig att betala en lösenavgift.
VATTENAVTAL
Ett vattenavtal, även känt som ett VA-avtal (vatten och avlopp), är ett avtal mellan en fastighetsägare och en VA-huvudman, oftast en kommun eller ett kommunalt bolag. Här är några viktiga aspekter av hur ett vattenavtal fungerar:
Vattenförsörjning: Avtalet reglerar tillhandahållandet av rent dricksvatten till fastigheten.
Avloppstjänster: Avtalet omfattar också borttagning och behandling av avloppsvatten från fastigheten.
Avgifter: Fastighetsägaren betalar en avgift för dessa tjänster, som vanligtvis baseras på mängden vatten som används.
Underhåll och reparationer: VA-huvudmannen ansvarar för underhåll och reparationer av det allmänna VA-nätet.
Anslutning: Om en fastighet inte redan är ansluten till det allmänna VA-nätet, kan det krävas ett särskilt anslutningsavtal.
Det är viktigt att notera att reglerna kan variera beroende på lokal lagstiftning och de specifika villkoren i ditt vattenavtal. Om du har specifika frågor om ditt vattenavtal, bör du kontakta din VA-huvudman eller en juridisk rådgivare.
När det gäller vattenavtal och hyresgäster, kan det variera beroende på specifika villkor i hyresavtalet. Generellt sett, här är några viktiga punkter att tänka på:
Hyresavtalet: I hyresavtalet behöver inte kostnaderna för vatten och sopor stå med. Det är dock en fördel att ta reda på om det är hyresvärden eller hyresgästen som ska betala dessa kostnader.
Kommunikation med hyresvärden: Det bästa är att ta kontakt med hyresvärden och fråga varför han eller hon har upphört med att betala kostnaderna och vem det är som faktiskt ska stå för dessa kostnader.
Betalningsansvar: Om hyresgästen själv står på vattenavtalet, är det hyresgästen som har betalningsansvar, även om hyresgästen fortsatt betalar direkt till leverantören.
Kom ihåg att dessa är allmänna riktlinjer och det specifika avtalet mellan hyresvärden och hyresgästen kan variera.
KOSTNADER FÖR HEMMET
Typiska kostnader för ett hem i Sverige varierar beroende på om det är en hyresrätt, bostadsrätt eller ett hus. Här är några exempel:
Hyresrätt:
Hyra
El
Vatten (om det inte ingår i hyran)
Hemförsäkring
Bostadsrätt:
Ränta och amortering på eventuella bolån
Avgift till bostadsrättsföreningen
El
Vatten (om det inte ingår i avgiften)
Hemförsäkring med bostadsrättstillägg
Eventuella kostnader för reparationer och underhåll
Hus:
Ränta och amortering på eventuella bolån
Fastighetsskatt
El
Värme
Vatten/avlopp
Sophämtning
Hemförsäkring för villa
Eventuella samfällighetsavgifter
Reparation och underhåll
Observera att dessa är genomsnittliga kostnader och kan variera beroende på specifika omständigheter, som bostadens storlek, plats, och individens livsstil. Dessutom, enligt Statistikmyndigheten SCB, lägger svenska hushåll i genomsnitt 21,9 procent av sina totala utgifter på boendet
BOSTÄDER
Du har bestämt dig för att flytta till en annan stad i Sverige, kanske för att studera, börja på ett nytt jobb eller bara för att uppleva något nytt. Oavsett anledning, här är några saker du bör tänka på när du planerar din flytt och skaffar din första lägenhet.
Förberedelser: Innan du packar dina väskor, gör lite forskning om staden du ska flytta till. Kolla upp jobbmöjligheter, sociala tjänster, kulturella aktiviteter och levnadskostnader. Det är också viktigt att förstå vilka typer av bostäder som finns tillgängliga. Kanske har du fått ett förstahandskontrakt eller till och med köpt en bostadsrätt? Oavsett så är det viktigt att du vet om skilllnaderna mellan en hyresrätt och en bostadsrätt samt vilka regler som gäller när ditt namn står på avtalet.
Bostadssökande: När du letar efter en lägenhet, tänk på vad du behöver och vad du har råd med. Kom ihåg att hyran bara är en del av kostnaden – inkludera även kostnader för saker som el, internet och försäkring. Och glöm inte att kolla upp om det finns tvättmöjligheter, hur nära det är till kollektivtrafik och butiker.
Flytten: Planera din flytt noggrant. Om du har mycket att flytta på kan det vara värt att anlita ett flyttföretag för att spara på både det mentala och fysiska. Men om du bara har några få saker kan det vara billigare och enklare att göra det själv med några vänner.
Etablering: När du väl är på plats, ta dig tid att lära känna din nya stad. Utforska ditt nya område, hitta de bästa ställena att äta, shoppa och ha kul. Och glöm inte att registrera dig på din nya adress hos Skatteverket.
Nätverkande: Försök att träffa nya människor och bygga ett nätverk. Det kan vara genom jobbet, skolan, sportklubbar eller andra intressegrupper.
Att flytta till en ny stad och skaffa sin första lägenhet kan vara en stor utmaning, men det är också en spännande tid fylld med nya möjligheter.
VAD ÄR FÖRSTA- OCH ANDRAHANDSKONTRAKT?
VAD ÄR SKILLNADEN MELLAN EN HYRESRÄTT OCH BOSTADSRÄTT?
VAD FÖR OLIKA BOSTÄDER FINNS DET?
VAD ÄR HYRESREGLER?
FÖRDJUPNING
HYRESRÄTT OCH BOSTADSRÄTT
En hyresrätt är en lägenhet, eller annan typ av bostad, som du hyr. Du äger alltså inte din bostad eller någon andel i en förening när du bor i en hyresrätt. Du får bo i lägenheten i utbyte mot en månadshyra. Hyresvärden, som kan vara en privatperson, kommun eller företag, har ansvar för den stora helheten, både vad gäller lägenheterna och huset. Som hyresgäst måste du ta hänsyn till din omgivning och dina grannar och förhålla dig till de regler som finns.
En bostadsrätt är en form av äganderätt till en lägenhet. När du köper en bostadsrätt köper du egentligen en andel i en bostadsrättsförening, som i sin tur äger fastigheten. Du blir dock inte formell ägare till själva bostaden. Den ägs istället av föreningen som i sin tur ger dig rätt att nyttja bostaden. Som medlem i en bostadsrättsförening har du både rättigheter och skyldigheter. Du får till exempel stora möjligheter att anpassa din bostad och även att påverka hur föreningen och själva fastigheten sköts. Att bo i bostadsrätt innebär därför ett större ansvar jämfört med ett boende i hyresrätt. När man sen säljer bostadsrätten och den går med vinst (ökad bostadsvärde) så är det personen som står på avtalet (ägaren/ägarna) som erhåller det, dock så måste vinsten skattas (kapitalvinst).
HYRESREGLER
Hyresreglerna i Sverige är utformade för att skydda både hyresvärdar och hyresgäster. Här är några viktiga punkter att tänka på:
Tillstånd för uthyrning: Om du vill hyra ut din lägenhet behöver du tillstånd. Detta gäller inte för hus1. Om du överväger att hyra ut din lägenhet är det första steget att prata med din hyresvärd (för hyresrätter) eller styrelsen för din bostadsrättsförening.
Hyresnämnden: Om din ansökan om att få hyra ut din lägenhet avslås av din hyresvärd eller bostadsrättsförening, kan du överklaga beslutet till Hyresnämnden.
Hyreskontroll: I Sverige finns det regler som kontrollerar hur mycket en hyresvärd kan ta ut i hyra och hur ofta hyran kan höjas.
Säkerhet: När du har ingått ett hyresavtal är det relativt svårt för en hyresvärd att vräka dig utan en lagligt giltig anledning.
Hyreskontrakt: Ett hyreskontrakt är en rättighet du har när du hyr en lägenhet. Kontraktet specificerar vad som ingår i hyran, hur länge du kan bo i lägenheten och hur lång uppsägningstiden är.
Svarta kontrakt: Hyreskontrakt får inte köpas och säljas. Hyreskontrakt som köps och säljs är olagliga och kallas ofta för “svarta kontrakt” på svenska.
Uppsägning av hyreskontrakt: Som hyresgäst har du alltid rätt att säga upp ditt hyreskontrakt om du vill flytta. Efter att du har sagt upp hyreskontraktet kan du behöva fortsätta betala hyra under en viss tid. Detta kallas uppsägningstid.
Kom ihåg att det är viktigt att läsa igenom alla regler och villkor noggrant innan du skriver under ett hyreskontrakt.
OLIKA BOSTÄDER
I Sverige finns det flera olika typer av bostäder som man kan antingen köpa eller hyra. Här är några exempel:
Lägenhet: Detta är en bostad i ett flervåningshus. Lägenheter kan antingen hyras eller köpas som bostadsrätter.
Villa (Enfamiljshus): Detta är ett fristående hus som är avsett för en familj. Villor ägs oftast av de personer som bor i dem.
Radhus: Radhus är en rad av hus som delar sidoväggar med varandra. Varje radhus har en egen ingång och oftast en liten trädgård.
Kedjehus: Kedjehus liknar radhus, men varje hus är fritt från varandra och kopplas endast samman av garagen.
Studentbostäder: Dessa är specifika boenden som är avsedda för studenter som går på universitet.
Det är viktigt att notera att varje typ av bostad kommer med sina egna regler, krav och kostnader. Dessutom kan tillgängligheten av dessa bostäder variera beroende på om du befinner dig i en stad eller på landsbygden.
I december 2021 fanns det 5 096 007 bostäder i Sverige. Bland dessa var:
2 115 329 bostäder (42 procent) i en- eller tvåbostadshus,
2 626 837 (52 procent) i flerbostadshus,
272 754 (5 procent) i särskilda bostäder och
81 087 (2 procent) i andra byggnader
FÖRSTA- OCH ANDRAHANDSKONTRAKT?
Huvudskillnaden mellan de två är att med ett förstahandskontrakt hyr du direkt från ägaren av fastigheten, medan med ett andrahandskontrakt hyr du från någon som redan har ett förstahandskontrakt.
Ett förstahandskontrakt är ett hyresavtal mellan dig och ägaren av fastigheten, utan mellanhänder. Med ett förstahandskontrakt har du besittningsrätt som ger dig större trygghet. Besittningsrätten eller besittningsskyddet som det också kallas ger dig rätt att få hyresavtalet förlängt om din hyresvärd vill säga upp det innan hyresperioden är slut. Observera att det finns undantag, exempelvis om du inte betalat hyran eller vanvårdat lägenheten.
Ett andrahandskontrakt ska skrivas när någon med ett förstahandskontrakt i sin tur hyr ut bostaden till en annan person. Andrahandskontrakt har speciella lagar och regler som styr vad det ska innehålla och hur det ska skrivas. Ansvaret för att andrahandskontraktet är korrekt skrivet ligger hos både hyresvärden och hyresgästen. Det är väldigt viktigt att skriva ett andrahandskontrakt när du ska hyra eller hyra ut en bostad.
BOENDE
Hur är det att bo i en hyresrätt, bostadsrätt eller villa? Det är stora skillnader både hur man bor och eventuella kostnader som man inte hade tänkt sig. Om du av misstag har sönder något i en hyreslägenhet, till exempel ett fönster så finns det två utfall:
1. Du var vårdslös och blir då skyldig att betala för reparationerna.
2. Om det inträffade var en olycka, borde du inte hållas ansvarig för skadorna. Men det är viktigt att du kan bevisa detta på ett objektivt sätt.
Om du skadar något i din bostadsrätt, är du oftast ansvarig för att betala för reparationen. Detta beror på att du som bostadsrättsinnehavare har ett större ansvar för underhåll och reparationer inuti din lägenhet. Detta inkluderar allt från skador på golv, väggar och tak till skador på inbyggda vitvaror som kök och badrum.
Däremot om skadan är på en gemensam del av fastigheten som ägs av bostadsrättsföreningen, till exempel taket eller fasaden, kan det vara föreningens ansvar att reparera skadan. Det är dock viktigt att notera att specifika detaljer kan variera beroende på ditt avtal med bostadsrättsföreningen och lokala lagar.
När du äger en villa i Sverige, äger du både byggnaden och marken den står på. Om du skadar något i din villa, är du generellt sett ansvarig för att betala för reparationen.
Detta inkluderar skador precis som i en bostadsrätt men du kan också behöva betala för reparationer av saker som gräsklippare, snöskottning och andra underhållsarbeten.
Om skadan är på en gemensam del av fastigheten som ägs av en samfällighetsförening, kan det vara föreningens ansvar att reparera skadan.
FÖRDJUPNING
VAD FÅR MAN REPARERA I EN HYRESLÄGENHET?
VAD ÄR ORDNINGSREGLER?
VAD INNEBÄR DET ATT ÄGA MARKEN SOM VILLAN STÅR PÅ?
VAD FÖR ANSVAR HAR EN SAMFÄLLIGHETSFÖRENING?
REPARERA HYRESLÄGENHET
När du bor i en hyreslägenhet i Sverige, är du generellt ansvarig för att hålla lägenheten ren och rapportera eventuella skador till hyresvärden. Du får utföra mindre reparationer och underhållsarbeten, som att byta glödlampor, justera dörrar eller fixa mindre skador. Självklart så får du möblera som du vill och sätta upp hyllor. Men innan du borrar hål i lägenheten så bör du ha koll på vad som gäller enligt avtalet och om du är osäker så ska du nämna borrandet för hyresvärden.
Större reparationer, som att fixa läckande rör eller reparera vitvaror som ingår i hyran, är oftast hyresvärdens ansvar. Om du gör större reparationer utan tillstånd kan du bli ansvarig för eventuella skador som uppstår.
Om du till exempel målar väggarna utan tillstånd och det strider mot ditt hyresavtal, kan du riskera att förlora din deposition (hyresvärden använder pengarna för att återställa) eller till och med bli uppsagd från din hyreslägenhet. Att bli uppsagd är svårt och då gäller det oftast att du har vanvårdat lägenheten. Troligtvis så måste du återställa de målade väggarna tillbaka till originalfärgen.
ORDNINGSREGLER
Ordningsregler för boende, oavsett om det är i en hyreslägenhet, bostadsrätt eller villa, är regler som fastställs för att säkerställa en trevlig och säker boendemiljö. Dessa regler kan variera beroende på typ av boende och specifika omständigheter, men här är några generella exempel:
Ansvar för ordningen: Du är skyldig att hålla din bostad och dess omgivningar rena och säkra.
Hänsyn till grannar: Du bör visa hänsyn till dina grannar, särskilt när det gäller buller och störningar. Speciellt sena kvällar och nätter.
I lägenheter eller radhus till exempel:
undvik att spola vatten (dusch, badkar) efter klockan 23.00.
Spika eller borra i din lägenhet mellan klockan 20.00 och 07.00 på vardagar, samt mellan 20.00 och 10.00 på lördagar, söndagar och andra helgdagar
Underhåll och reparationer: Du är ansvarig för att rapportera eventuella skador eller problem i din bostad till hyresvärden eller bostadsrättsföreningen.
Säkerhet: Du bör alltid se till att ytterdörrar och fönster är låsta när du lämnar din bostad.
Husdjur: Om du har husdjur, bör du se till att de inte stör dina grannar eller skadar fastigheten.
Rökning: Rökning kan vara förbjuden i vissa områden, som gemensamma utrymmen eller nära byggnader.
Parkering: Du bör endast parkera på anvisade platser och följa alla parkeringsregler.
Grillning: Det är inte tillåten på balkonger och uteplatser, och detta inkluderar även el-grillar. Grillning får endast ske på de platser inom fastigheten som specifikt har anvisats för detta ändamål.
MARKEN VILLAN STÅR PÅ
När du äger en villa i Sverige, äger du både byggnaden och marken den står på. Det innebär att du har full kontroll över både huset och marken, och du kan göra vad du vill med dem inom ramen för lokala lagar och förordningar.
Det finns dock vissa regler och skyldigheter som fastighetsägare måste följa. Här är några av de viktigaste:
Plan- och bygglagen: Denna lag reglerar vad du får bygga på din mark och hur du får använda din fastighet. Om du till exempel planerar att bygga en terrass och saknar bygglov eller har fått avslag, är det inte tillåtet att bygga terrassen. Om du ändå gör det riskerar du en sanktionsavgift, som är en ekonomisk påföljd för att ha byggt utan tillstånd. Beloppet varierar beroende på allvaret i överträdelsen. Om du ignorerar bygglovet och blir påkommen kan du i värsta fall bli tvungen att riva terrassen
Miljöbalken: Denna lag innehåller regler om miljöskydd och hållbar användning av mark. Detta innebär till exempel att du inte får dumpa miljöfarliga ämnen i marken. Målet med miljöbalken är att främja en hållbar uteckling och skydda människors hälsa och miljön.
Fastighetsbildningslagen: Denna lag reglerar hur fastigheter skapas och ändras.
Grannskapslagar: Det finns lagar som reglerar hur du kan använda din fastighet på ett sätt som inte stör dina grannar. Till exempel att man respekterar gränsterna mellan din fastighet och dina grannars fastigheter.
Det är viktigt att notera att dessa lagar kan variera beroende på lokala förordningar och planer.
SAMFÄLLIGHET
En samfällighetsförening är en juridisk person som sköter en eller flera samfälligheter. En samfällighet kan vara en gemensamhetsanläggning eller mark som flera fastigheter har nytta av, till exempel en parkeringsplats, väg eller grönyta. Medlemmarna i föreningen är fastighetsägarna till de fastigheterna som har andel i samfälligheten.
När det gäller villor, kan den gemensamma delen av en samfällighetsförening inkludera saker som:
Gemensamma vägar och parkeringsplatser.
Grönområden och lekplatser.
Gemensamma faciliteter som garage och VA-anläggningar.
Samfällighetsföreningen är ansvarig för att underhålla och sköta dessa gemensamma områden och anläggningar. Detta kan inkludera saker som reparation av gemensamma vägar, parkeringsplatser, grönområden, och andra gemensamma faciliteter.
Det är dock viktigt att notera att specifika detaljer kan variera beroende på ditt avtal med samfällighetsföreningen och lokala lagar
UTSATTS FÖR BROTT
Om någon bryter sig in i din bostad i Sverige, bör du omedelbart ringa polisen. Det är viktigt att du inte går in i din bostad innan polisen har kommit, eftersom inkräktaren kan vara kvar. Du bör också dokumentera all skada och rapportera den till ditt försäkringsbolag så snart som möjligt.
När det gäller ersättning, beror det på flera faktorer. Om gärningsmannen kan identifieras, är det primärt denne som ska betala skadestånd för de skador du har lidit. Detta kan inkludera förstörda kläder, medicinska kostnader, smärta och lidande eller kränkning.
Om gärningsmannen inte kan betala skadeståndet eller är okänd, kan du eventuellt få ersättning från ditt försäkringsbolag. Din hemförsäkring kan betala ut ersättning för brott som stöld, eller ett överfall under en misshandel eller våldtäkt.
Om du inte kan få skadestånd från gärningsmannen eller ersättning från ditt försäkringsbolag, finns det i vissa fall möjlighet att få brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten. Det är dock viktigt att notera att möjligheterna att få ersättning för egendomsskada är begränsade.
Det är viktigt att du sparar alla kvitton för utgifter som uppstått till följd av brottet. De kan behövas om du vill begära skadestånd, eller om du tänker begära ersättning från ditt försäkringsbolag och Brottsoffermyndigheten.
FÖRDJUPNING
VAD GÖR JAG OM NÅGON BRYTER SIG IN I BOSTADEN?
HUR ANMÄLER MAN ETT BROTT?
VAD ÄR BROTTSOFFERMYNDIGHETEN?
EKONOMISK FILOSOFI #1
BRYTER SIG IN I BOSTADEN
När någon bryter sig in i ditt hem, tillämpas självförsvarsreglerna i Brottsbalken. Detta innebär att du har rätt att försvara dig själv och din egendom mot ett pågående eller hotande brottsligt angrepp. Om du till exempel knuffar bort en inkräktare på ett sätt som annars skulle betraktas som misshandel, kan det vara berättigat och du skulle inte bli dömd.
Gränsen för självförsvar går vid användning av uppenbart oproportionerligt våld. Om du använder mer våld än nödvändigt, kallas det för nödvärnsexcess och är inte berättigat. Men i vissa fall, till exempel om du var mycket rädd eller chockad, kan det vara ursäktat. Sammanfattningsvis har du rätt att försvara dig själv så mycket som nödvändigt i situationen, och ibland kan det vara ursäktat att använda mer våld än nödvändigt.
Om någon försöker bryta sig in i din bostad medan du är inne, finns det flera tips på hur du bör agera:
Förbli lugn: Det är viktigt att hålla huvudet kallt och inte konfrontera inkräktaren, eftersom detta kan vara farligt.
Fly om möjligt: Om det är säkert, försök att lämna bostaden via en bakdörr, ett fönster eller en brandstege.
Göm dig: Om du inte kan fly, göm dig på en säker plats inom bostaden. Det kan vara ett rum eller ett skåp som har en låsbar dörr.
Ring polisen: Oavsett om du kan fly eller behöver gömma dig, ring polisen (112) omedelbart.
Vänta på polisen: Lämna inte ditt gömställe förrän polisen anländer. Var så tyst som möjligt och följ deras instruktioner.
Kom ihåg att dessa är generella riktlinjer och att det bästa tillvägagångssättet kan variera beroende på situationen. Om du är osäker, bör du söka råd från en säkerhetsexpert
POLISANMÄLAN
För att göra en polisanmälan i Sverige, har du flera alternativ:
Webbanmälan: Många brott kan anmälas på webben om du har svenskt personnummer eller samordningsnummer.
Ringa: Du kan ringa 114 14 om du vill anmäla ett brott som är mindre allvarligt, eller om det har gått en tid sen det hände, alltså icke-akut.
Här är några exempel på situationer där du kan ringa 114 14:
1. Om du vill komma i kontakt med polisen, exempelvis för att lämna tips.
2. För att anmäla brott som inte kan anmälas via e-tjänst.
3. Om du behöver kontakt, information eller göra en anmälan som inte går att göra via webben.
4. Klotter och skadegörelse på byggnader och fordon.
5. Bedrägerier, ekonomiska brott och it-brott, som kortbedrägeri, nätfiske, dataintrång, mutbrott.
6. Hat, hot, våld och sexualbrott, som våld, hot, näthat, brott i nära relationer, stalking.
Om brottet fortfarande pågår eller om du blivit skadad och behöver hjälp direkt, ska du i stället ringa larmnumret 112.
Du kan också göra en polisanmälan på en polisstation.
Det är viktigt att göra din anmälan så snart som möjligt efter brottet. En tidig anmälan gör det lättare för polisen att hitta tekniska bevis och förhöra vittnen
BROTTSOFFERMYNDIGHETEN
Brottsoffermyndigheten är Sveriges expertmyndighet för brottsofferfrågor. Myndighetens övergripande mål är att främja brottsoffers rättigheter, uppmärksamma deras behov och intressen. Här är några av de tjänster och stöd som Brottsoffermyndigheten erbjuder:
Brottsskadeersättning: Om du har blivit utsatt för ett brott kan du ha rätt till ersättning för de skador som brottet har orsakat. Det finns tre olika typer av ersättning: försäkringsersättning, skadestånd och brottsskadeersättning.
Brottsofferfonden: Du kan söka medel från Brottsofferfonden.
Råd och stöd: Brottsoffermyndigheten kan ge råd och stöd till dig som har blivit utsatt för brott.
Betala en skuld: Om du har en skuld till Brottsoffermyndigheten kan du få hjälp med att betala den.
Brottsoffermyndigheten arbetar också med att vara ett informations- och kunskapscentrum för brottsofferfrågor